I Petrus de Dacias fotspår.

Det blev ännu ett medeltidstema på årets besök till Gotland. Det kanske blir lite av en cliché men Visby är ju starkt förknippad till medeltiden och dessutom bjuder på oändligt många härliga miljöer för fotografering av den typen.

I år blev det bestämt att gestalta den historiska personligheten som räknas som Sveriges första författare, även om han inte riktigt skrev på svenska utan på latin. Petrus de Dacia var en munk som föddes som son till en bonde på Gotland runt 1230 och dog i Visby 1289. Visby var tydligen en dansk kyrkoprovins under den tiden och det verkar som om det var därför Petrus fick namntillägget "de Dacia". Han var en av de som fick möjligheten att resa utomlands och utbilda sig men kom tillbaka till Gotland för att bli föreståndare i sin barndoms konvent, Sankt Nicolai i Visby.


Petrus de Dacia sprider Guds budskap.

Strax utanför muren i Visby finns ruinen av S:t Görans kyrka som byggdes runt år 1200 intill ett sjukhus för spetälska. På den tiden trodde man att sjukdomen var obotlig och många människor isolerades i sådana kolonier.


Den mörka sidan!

Men medeltiden innebar inte bara sjukdom, krig och elände. Jag är övertygad att det fanns lika mycket skönhet då som det finns idag.


Morgonstund har guld i mun.

Until next time then!