Langhammars raukområde.

Det är numera en orubblig tradition att ta båten till Gotland en helg i juni. Det är en av de saker som jag går och väntar på hela året och jag har hittills bara upplevt fantastiska miljöer och fått mig en välförtjänt vila efter en hel termins arbete.

Årets spännande, roliga och lärorika äventyr började med ett besök till Hästnäs medeltida hus vid Väskinde strax utanför Visby. Huset var öppet och vi kunde gå in och utforska alla spännande utrymmen. Inne i huset kunde jag känna en märklig känsla av att befinna mig i en annan tid. Jag försökte föreställa mig vilka de människor som levde sina liv i husets utrymmen var och hur de tänkte kring livets utmaningar. De var säkert välbärgade med tanke på husets storlek och konstruktion. Hur kändes det att vara privilegierad under medeltiden tro? Hur kändes det att vara mindre privilegierad?


Privilegierat lyxliv.

Efter ett par stopp, ett vid en medeltida kyrka och ett vid det som vi kallade för Gotlands Grand Canyon av någon anledning (Cementa), kom vi fram till Bungemuseet. Där fick vi en privat guide som visade oss runt och som gav oss en hel del spännande information om hur livet från medeltiden och fram till 1800-talet såg ut just där. Förutom det fick vi en exklusiv visning av den 175 år gamla folkskolan som är mycket välbevarad. Guiden berättade en del om hur undervisningen gick till och jag försökte föreställa mig dåtidens syn på lärande och kunskap. Jag ställde mig på den förhöjda katedern och kände den maktkänsla en lärare kunde uppleva.


Från maktens perspektivpunkt. Gevären på väggen användes för att öva pojkarnas koncentrationsförmåga!

Vi behövde bara köra in i färjan till Fårö och den startade på en gång. Väl på Fårö följde vi ett mycket strikt program som bland annat innehöll ett besök hemma hos min kollega Anne, matpaus hos Ebbas, ett besök till Suderstrand för ett misslyckat försök till bad (vi kunde åtminstone doppa fötterna) och ett besök till den tusenåriga Avaeken. Vid eken fick jag ungefär samma känsla som jag fick inne i det medeltida huset och ännu mer insikt av hur obetydliga vi människorna är i förhållande till cosmos. Tänk att den här eken fanns redan under vikingarnas tid!


En pigg tusenåring.

Resten av dagen ägnade vi oss åt att uppleva Fårös västkust med allt vad det innebär: raukar, fiskelägen, flera raukar och solnedgången vid de världsberömda raukarna i Gamlehamn.

Efter en intensiv, rolig och lärorik dag var energidepåerna låga. Energin räckte till att ta oss till hotellet men inte till något annat. Om vi skulle orka med en fotosession nästa dag behövde vi se till att vila ordentligt och det var precis det som vi gjorde. Jag satte batterierna på laddning och somnade nästan i samma stund som jag la mig i sängen.

Tidigt nästa morgon, innan frukosten till och med, satte vi igång för att fånga morgonljuset i Visbys gator. Det blev en hel del bilder (såklart) samt ett försök till en livräddning av en stackars liten ankunge som inte riktigt hade ork att följa med mamman och de andra två ankungarna till vattnet. Jag bestämde mig då för att bära dit honom från boet i själva ringmuren och jag hoppas verkligen att jag gjorde rätt och att han klarade sig. Det såg ut som om hela familjen blev lugn och glad i alla fall efter att jag lämnade den lilla krabaten i vattnet.


Räddningsaktion.

Efter de sista bilderna uppe i vakttornet kändes det verkligen hur energin var slut och hur magen frågade efter frukost. Det blev därför en snabb promenad till hotellet och buffén var fullmatad med alla sortens härligheter.


Kråkan följer efter oss.

På båten till Nynäshamn kände jag redan längtan efter nästa utflykt till den här underbara del av världen.