En resa i tiden.

Jag tycker verkligen om den delen av den svenska kulturen som är kopplad till mindre städer. Det finns något avkopplande med det. Storstadsstressen har inte infekterat den kulturen än och livet verkar gå i en helt annan takt. Människorna har tid att stanna upp och prata med varandra, byta några ord om vädret eller om andra ämnen, till skillnad från oss som har ett liv i storstaden och som inte ens har tid att tänka klart våra påbörjade tankar.

En helg i en sådan miljö är tillräckligt för att ladda batterierna och möta storstadens stressiga tillvaro. Därför är jag mycket tacksam att jag har fått tillgång till en sommarstuga och möjlighet till att tillbringa en helg i lugnet nära Strängnäs. Jag och mitt sällskap packade därför bilen med det mest nödvändiga och drog efter jobbet i fredags. Efter en dryg timme var vi framme och efter att vi installerade oss började vi forska i vad vi kan hitta på i Strängnäs. Det som dominerade listorna var katedralen, katedralen och katedralen. Sen kom väderkvarnen också upp på nån lista och plötsligt blev intressepunkterna flera. Vi bestämde oss därför för en utflykt till staden, men innan det, och efter en kort promenad i närheten av stugan, kände vi att vi behövde ha en lugn kväll vid vedspisen.

Dagen därpå var det dags för utflykten och vädret var allt annat än somrig. Iklädda i multipla lager av plagg och regnstövlar åkte vi in för att utforska staden. Som sagt känns det direkt att takten är en helt annan i en sådan stad. Allt verkar gå lagom snabbt utan stress och människorna verkar ha tid till att stanna upp och tänka, hälsa, prata med varandra. Kyrkan var faktiskt imponerande stor och verkligen fin både på utsidan och insidan. Vi hade dessutom tur att församlingen hade någon festival den dagen. Bland annat delade de ut gratis böcker och cd-skivor och jag fick en skiva med orgelmusik. Tack!

På väg till nästa mål blev vi hungriga och stannade till för en bit mat. Det var länge sen vi hade ätit pizza så det fick bli en sådan. Det blev en god en med fetaost och ett tillägg av lite mozzarella. Vi passade på och frågade de som jobbade där för den snabbaste vägen till väderkvarnen och han visade oss genom att han följde med oss ut runt huset och pekade på den väg vi skulle följa samtidigt som han gav oss en beskrivning av hur den svängde. Jag tror inte att det hade hänt i storstaden faktiskt.

Väl framme på kvarnen kunde vi bara se den på utsidan. Det hade varit intressant att se insidan men visningsdagarna hade redan varit. Vi satt en stund på bänken och kollade på utsikten från platsen och efter det bestämde vi oss att ta en fika på Grassgården, ett mysigt kafé i gammal miljö. Det började regna när vi kom fram och vi hittade ett bord inne i stugan. Där kunde vi sitta och njuta av vår fika samtidigt som vi kunde se hur regnet föll på utsidan.

När det slutade regna var det dags att återvända till stugan. Staden kunde bjuda på få men bra motiv för fotografering. Jag är övertygad att det finns flera dessutom, kanske kan jag upptäcka dem vid nästa utflykt dit.

Dagen därpå blev det en morgonpromenad på landet och naturen bjöd verkligen på fina motiv. Jag tror jag ska låta ett par bilder beskriva känslan.

Det finns inte mycket som kan slå en promenad i den naturen som kan stimulera så många sinnen. Ljus, doft, den friska morgonluften... helt underbart!